Olyckan var framme igen – Andrea Norrman
andreanorrman

Andrea Norrman

Olyckan var framme igen

Ja det är ju varken första och jag tvivlar på att det är sista gången som vi får pausa vardagen när Belle gjort illa sig. Imorse var Linus så gullig och skulle ta med båda barnen på lämningen (vi delar upp oss annars så att den ena lämnar Belle och den andra har Louie), så att jag skulle få sova ut ordentligt. Plötsligt så vaknar jag av att det dånade i hela lägenheten från en hård duns i räcket till trappan som är utanför. Räcket sitter liksom fast i våran vägg så det hörs ganska väl om man råkar gå med något hårt emot eller liknande. Hinner tänka tanken på att det nog var Belle som ramlat ner för trappan, innan jag hör att hon brister ut i gråt. Hoppade upp ur sängen och fick på mig en morgonrock. Öppnar dörren och där står en chockad Linus med en gråtande Belle i famnen som blöder från munnen och håller sig för huvudet. Då var mina tårar inte långt bort.

Belle verkade lite chockad men ändå okej. Jag kollade på läppen som var ett jack och en stor bula hade redan tagit form på pannan. Läppen var jag aldrig orolig för då det var ganska litet och slutade blöda fort. Hon var med hela tiden och berättade mellan gråten vad som hade hänt “ramla trappen” upprepade hon.

Jag förstod det som om Linus hade haft Louie i babyskyddet och skulle precis byta hand för att hålla Belle i ena handen och gå ner för trappan och precis i samma sekund som han bytte hand så ramlade hon.

Jag ringde 1177 bara för att se vad som gäller och de verkade lugna eftersom hon hela tiden var med (hon svimmade inte, gick rakt, berättar om vad som hände osv) och hennes allmäntillstånd var bra. Men eftersom det var ett så pass långt fall (trappan är ganska lång, ca 15 ganska stora steg), så sa de att vi skulle åka in bara för att dubbelkolla. Så Linus och Belle har varit iväg på närakuten nu på förmiddagen och allt såg bra ut. Vi håller koll på att hon fortsätter må bra, hon får dock inte sova på 8 timmar, så hon lär vara dödstrött ikväll.

Bulan är riktigt stor och står liksom ut väldigt långt. Knallblå och sitter över ögat på pannan. Antar att blodsamlingen kommer rinna ner och om några dagar så kommer hon säkert ha en blåtira. Tur att allt än så länge har gått bra och tur i oturen att det inte blev värre. Men chockad blir man ju i dessa situationer.

Nu går hon runt och säger “Belle ramla trappen, doktorn, glass”. 

Och efter olycka får man glass!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
andreanorrman
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.