Status efter hinnsvepningen – Andrea Norrman
andreanorrman

Andrea Norrman

Annons

Status efter hinnsvepningen

Hej fina ni!

Wow vad mycket som har hänt sedan igår. Eller ja, allt och ingenting skulle man kunna säga. Lillebror är ju fortfarande i magen och jag har inga känningar. Men emotionellt så har det varit en bergochdalbana för mig.

Igår var jag ju inne hos barnmorskan runt 14-tiden och ganska direkt så bestämde vi för att göra en hinnsvepning. Eftersom att jag var i vecka 40 så fick jag ok. Det är många som har frågat hur en hinnsvepning går till och hur/vem som kan få en. Nu är ju inte jag barnmorska, men jag pratade med min bm om det och fick lite klarhet (förutom google som förövrigt finns hehe).

En hinnsvepning är när barnmorska eller läkare för in ett finger mellan tappen och bebisens huvud, med hinnorna mellan. Det man vill ska hända är att hinnorna ska lossna och utsöndra ett hormon som gör att förlossningen förhoppningsvis startas, Efter en hinnsvepning kan man få blodblandade flytningar och sammandragningar med eller utan smärta.

Vem kan be om en hinnsvepning? På min barnmorskemottagning så kan en fullgången gravid be om det om man har önskan om att inte gå över tiden. (Det finns väl kanske ingen som vill i och för sig). Sen vet jag att det är olika på olika mottagningar, vilket jag tycker är helt sjukt med tanke på att alla bör få samma förutsättningar hos sin bm. Men men.. Så, det ska inte spela någon roll om du är först- eller omföderska. Dock kräver utförandet att du redan innan är öppen lite, annars kommer inte undersökaren in med fingret. Sen vet jag att man kan försöka ändå, och att det kan “reta” tappen och eventuellt sätta igång fl ändå. Men det är tydligen väldigt ovanligt.

Med Belle var jag helt ointresserad av  hinnsvepning eftersom jag var beräknad den 25 december och gärna ville gå över till årsskiftet. Well, det failade vi ju med TOTALT ändå, med tanke på att hon föddes 31 dec haha! Men den här gången så kände jag att äsch, vi ger det ett försök. Funkar det så funkar det och gör det inte det så gör det inte det. Han kommer när han är redo.

Vi började med att lyssna på bebis och mäta magen. Allt såg bra ut. Efter det så fick jag lägga mig platt på rygg på undersökningssängen, med fötterna ihop och under rumpan, Ni som har fött barn vet ju hur man gör, det är precis på samma sätt som man gör på förlossningen för att känna hur öppen man är. Sen kände hon om jag var öppen och mycket riktigt så var jag redan 3-4cm öppen och som omföderska så är detta inte ovanligt och tyvärr kan man gå i flera veckor och vara öppen så mycket utan att det händer något. Men när hon sa det så gav det mig ändå hopp om att hinnsvepningen kanske skulle göra susen. Sen sa hon att hon skulle börja och det var lite obehagligt men gjorde inte alls ont på mig. Kanske har jag en hög tröskel när det kommer till smärta, jag vet inte. Men när hon var där inne så sa jag “rör om ordentligt nu så han kanske kommer ut”, haha! Det gick ganska snabbt och efter berättade hon att jag nu kan få lite blodiga/brunaktiga flytningar. Sen var det klart!

Efter några timmar så fick jag oregelbundna sammandragningar, vissa som gjorde ont och andra inte. Ett tag när de flesta gjorde ont så ringde jag till förlossningen som sa att vi var välkomna in just eftersom min förlossning gick så snabbt med Belle och för att jag var så pass öppen hos barnmorskan redan. Jag valde dock att stanna hemma och är så glad över det idag, eftersom det fortfarande inte kommit igång. Gårdagen gick i princip ut på att jag gick och kände efter helatiden och det tog på krafterna. Så fort vi hade kommit hem så var det som att någon hade dränerat mig på all energi och jag bara sov sov och sov.

Idag har jag släppt tanken om att det kanske kommer igång snart, för att jag blir knäpp av att bara vänta och känna efter hela tiden. Jag kommer veta när det drar igång, så är det bara. Och sätter det inte igång av sig självt så blir vi igångsatta. Mer än så kan jag inte påverka ändå, så jag slutar nu känna efter. Jag lever i nuet, leker, myser och kramas med Belle. Den lilla älsklingen som idag eftermiddag åkte på feber och som bara legat och sovit i princip sedan dess… Stackarn.

Igår innan hinnsvepningen så tog vi med oss babyskyddet och bb-väskan (som ligger under Linus väst), så att det är redo om det skulle dra igång.

Igår precis innan hinnsvepningen. Alltså SER NI hur stor magen är nu?!

(

Jag laddade upp med min favorit shake, Choco shake från Joe and the Juice. Gillar ni chokladmilkshake så MÅSTE ni testa denna som är nyttigare än “vanlig” milkshake. Och godare. Perfekt med bärbart bord också!

Jag och min Belle som bara vill kramas de korta stunder hon är vaken nu.

Sen däckade hon i soffan flera gånger. Det har hänt kanske en handfull gånger sedan hon föddes.

Hoppas nu att Belle hinner friskna till innan lillebror kommer ut. Det vore hemskt att lämna henne i det här tillståndet för att åka in och föda. Även om hon “bara” har feber och är förkyld så vill man ju vara vid sitt sjuka barn hela tiden.

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
andreanorrman
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons