Separationsångest inför förisstart – Andrea Norrman
andreanorrman

Andrea Norrman

Annons

Separationsångest inför förisstart

Hej fina ni.

Idag är det ingen tuff mamma som sitter här och skriver. Jag har haft en så himla mysig dag. Jag och Belle tog oss in till stan för att gå på Babblarnamusikal. Min bästa kompis hade biljetter till henne och hennes dotter men sen fick hon feber igår och då kollade hon med oss om vi ville gå. Så gulligt. Och Belle älskade det! Det var flera där med barn som var yngre än 1 och alla var vettskrämda så fort musiken drog igång, så jag skulle nog rekommendera att gå med en minimum 1-åring.

Sen strosade vi på stan, käkade lunch med en kompis och shoppade lite. Jag köpte lite nya delar till vagnen. Eftersom vi köpte den begagnat så ville jag göra den till våran på något sätt. Dels så var suffletten vit/beige och Belle satt och kisade hela tiden, så jag köpte en mörkare grå med uv-skydd så hon slipper kisa stackarn.

När jag har så här mysiga dagar med min Belle så blir separationsångesten inför förisstart kommande veckan ännu värre. Nästan så att jag funderar på att skita i att skola in henne och ha henne hemma i stället. Samtidigt som jag vet att hon kommer älska det när hon kommer in i rutinen. Leka med kompisar, lära sig massa saker och bli en helt egen individ. Och jag behöver nog några timmar att jobba och faktiskt bara kunna göra just det – jobba. För att sen uppskatta tiden lite extra när Belle kommer hem igen. Men också att förbereda mig på att lillebror kommer, liksom ta ner tempot en aning. För det är ju faktiskt så här livet ser ut, man jobbar eller går i skolan på dagarna och umgås på eftermiddag/kväll och helger. Det känns bara så himla tidigt. Men jag tror också att det kanske är en bra idé att skola in innan lillebror kommer, så att vi kan lägga all tid på henne och så att hon kommer in i rutinen innan lillebror är här. Sen är jag ganska säker på att man lär sig så himla mycket på förskolan. Allt från att prata till att fram för allt lära sig det sociala.

Det är nog värst nu innan jag vet hur hon kommer ta det. Jag är rädd att vi får en tuff inskolning eftersom hon är väldigt mammig och pappig. Samtidigt så får det ta den tid det tar. Jag har ju världens drömmigaste jobb i ett sånt här sammanhang. Jag kan liksom bestämma själv när/hur jag jobbar, eller om jag ens behöver jobba. Jag kan verkligen lägga ALL fokus på Belle och finnas där lite extra.

Som ni hör så är separationsångesten garanterat störst hos mig. Hoppas att hon kommer att gilla föris och att alla känner att det känns bra.
Och alltså. HUR kan tiden gå så fort? Hon är snart 1,5 år och ska börja förskolan. Min stora älskling.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
andreanorrman
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons